Detta kommer bli första dagen på en evighet jag lägger mig i någorlunda tid, hur skönt ska inte det bli?

Idag har vi börjat med projektarbetsveckan.. Jag har inte gjort så mycket mer än att sammanställt mina modeller och tagit mått på två av dom! Resten av dem kunde inte komma eftersom den ena har brutit foten, den andra bor i jönköpning och den tredje är i milano för tillfället. Ja man kan ju undra hur jag ska få ihop allting? Men i vilket fall som hellst så ska jag fortsätta imorgon, förhoppningsvis hitta lite mönster och kanske åka in till stan och kolla tyger? Jag vet att ingen är intresserad av detta över huvud taget men eftersom alla andra bara skriver massa gåtfulla inlägg som man bara blir irriterad över tänkte jag att det kanske var en bra idé att bara berätta allting rakt upp och ner för en gångs skull?

Måste lägga mig nu, annars har jag ju redan fördärvat inläggets början.. Ciao!

Ja så var det ny vecka, när jag tog bussen till skolan idag satt jag och lyssnade på musik.. Åkte förbi torget och såg platsen där en 46årig kvinna blev påkörd när hon cyklade i helgen, därefter släpades hon med under bilen över hela vägen innan den krashade in en lyktstolpe och kvinnan omkom av sina skador. Detta fick mig att fundera över livet, att man verkligen inte ska ta det för givet utan att det vilken sekund kan tas ifrån en. Det värsta var att hela händelsen var en olycka, den 44åriga kvinnan som bär ansvaret för olyckan var på väg ut ur en gränd med sin bil, och när hon såg cyklisten råkade hon trycka på gasen istället för bromsen, antar att hon blev panikslagen och släppte därför inte bromsen när hon träffat kvinnan på cykeln.
Det värsta av allt är att 44 åringens 8åriga dotter satt med i bilen. Enligt mig har denna tragiska olycka inte bara ett offer, utan 3. Tänk att få bära med sig skulden till att tagit en annan människas liv. Tänk dig att kunna leva med det, skulle man klara av vardagen?

I vilket fall som hellst, det jag menar är att tänk efter ordentligt och ta vara på ditt liv när du har det. Ta vara på dina vänner och även om det finns sådana du inte tycker om kanske du inte behöver visa det så tydligt? Acceptera läget som det är och försök uppskatta det du har.

Nu sitter jag här igen, ensam en lördagskväll när det är full rulle på stan. Tråkigt men sant. Nästa helg blir det heller inget party, för då är det läger med hfg och tävling i hallägrahallen, ack vilken festabstinens man kan få.. Tack så sjukt mycket till min hals! Blir nästan arg på mig själv för att jag inte kollade upp den tidigare, för då hade jag fått logopedtid tidigare också..
Har kommit fram till att när jag är sjuk har jag inget liv, jag bara deppar ihop och ser det som att allting är över, det finns ingenting kul kvar.. Jag har gjort allt som finns att göra. Kanske som alla andra då i och för sig? Whatever, idag när jag känt mig lite bättre har jag hunnit med att måla det sista, (FINALLY!) så nu slipper jag tjata mer om det.

Tänker tillbaka till tiden i sunny beach, kommer fram till att jag saknar det som bara tusan. Inte hur min röst var, inte min kropp, inte liljas dusch, inte promenaden från viking och hem, inte feta franko, inte hästarna utan bara sunny beach. Allt det underbara som var där.. Nu tänker jag då inte räkna upp allt det bra, då blir det alldeles för enformigt med en massa ord, but you'll get the picture..

Imorgon är det en ny dag, förhoppningsvis en ny BÄTTRE dag.. Jag ska börja carpe diema helt enkelt!

Ja, nu har jag bara legat i min säng alldeles för länge. Har vart sjuk så har inte kunnat göra någonting, bara legat och slappat framför tvn och funderat en massa. Är helt förkrossad att jag missade underbar på mårtensson igår, men ligger man med över 39 graders feber är det inte en jättebra idé att ta på sig stilettklackarna och trava ut i natten för att 2 timmar senare få rangla hem på grund av frossa och huvudvärk..
Dagarna går så himla långsamt när man inte har något sällskap mer än en i bästa fall tv tittande pappa i ett annat rum, känner mig väldigt ensam men man får hoppas att det bättrar sig när jag är tillbaka i skolan. Det skulle vart skönt att ha någon som man bara kunde prata ut med, som bara lyssnade utan att komma med egna åsikter om vad som är rätt eller fel, bara satt där helt tyst utan att ens sucka när det blir långtråkigt eller upprepningar. Tänk vad underbart, allt skulle kännas så mycket lättare då.. Det är trots allt inte så jävla lätt att bara berätta för personer hur man känner eftersom läger hela tiden förändras, ibland är allting underbart och man tänker inte på något annat än nuet.. Tyvärr är det inte så ofta detta händer.

Tänk vad skönt det skulle ha varit att bli uppskattad för det man gör, att folk ser det utan att man ska behöva uppmana dem och ge ledtrådar att man gjort något bra. Tänk att bara få ett tack eller en gentjänst, istället för att man bara blir nedtryckt och dumma kommentarer om att man är lat och aldrig gör någonting.. Man skulle må så grymt mycket bättre. Enligt mig har alla rätt till att få lite positiv respons någon gång om dagen, från de personer som står en allra närmast, men jag kan ju säga som såhär, i min värld händer det aldrig. Kanske därför jag mår som jag gör alltid? Därför jag sover dåligt och har svårt att konsentrera mig? Kanske därför jag får svårt att andas när det bara blir för mycket? Kanske därför jag aldrig blir riktigt bra?
Och jag tänker inte ursäkta mig på något vis för att jag klagar så fruktansvärt mycket i detta inlägget, jag tänker bara låta det vara. Visst, jag kan verka stark, men så är inte fallet.. jag har aldrig lust att gå upp på morgonen eftersom det egentligen inte finsn någon anledning, det bara är så.

Skrev tidigare idag att jag skulle uppdatera inlägget lite men eftersom klockan har blivit så sjukt mycket nu får det bli imorgon! ORKAR INTE MÅLA MER!

Borde sova nu eftersom jag ska upp tidigt, men nej nej.. jag måste fortsätta med målandet.. Har bara lite som jag ska göra för hand kvar nu ioch för sig, men det är ju det jobbigaste! Jag skiter i maskeringstejpen och därför måste jag ju vara jättenoga runt fönster och sånt.. man vill ju inte att det ska bli hur kladdigt som helst!

Här kommer en liten tjuvtitt på hur min fototapet ser ut! (Dock inte denna men något liknande!)

Vi börjar halv 10 idag så hennes mamma ska skjutsa oss.. skönt att slippa ta bussen!

I helgen är det fest, längtar som bara den! Hur kul som helst ska det bli, men nu ska vi snart dra. So long!

Snart är det dags för "a shot at love with tila tequila" det är för tillfället mitt favoritprogram för tillfället efter sex and the city! Det är synd att sex and the city är så sent eftersom jag inte har sovmorgon mer än 2 dagar i skolan.. Men vad gör man inte för sitt favoritprogram?

Nästa vecka ska alla skisser vara inlämnade, och det är inte bra eftersom jag knappt har kommit på något tema, dock kom läraren kerstin med ett bra förslag.. James Bond? Kan det vara något tro? Jaja det får vara min nödlösning tills vidare!

Allting är lite skumt runtom mig för tillfället, men som tur är uttrycker jag mig till det dem handlar om och smyger inte med saker för det är det värsta jag vet, efter tidiga morgnar då förstås! Men nu ska jag checka in facebook en stund!

Bara 45 minuter kvar till tila, sen måste jag cykla hem som en dåre för att hinna hem i tid till sex and the city.. Fast jag vet redan att jag inte kommer lyckas..!   CIAAAO!